BLINGBLING

Erica har tjatat,vekligen tjatat om att få ta hål i öronen.Mitt svar har hela tiden varit att vi kan väl vänta eller vi får se.Men i förra veckan överraskade jag henne.Vi gick in på drop in och bad henne där välja ut ett par hängen hon skulle vilja ha.Hennes svar löd:-

-Men mamma jag har ju inte hål i öronen.

-Nä,men vi kan väl göra svarade jag.

-Ska vi!? ska vi använda en nål då.

Hon har hört mig berätta för mina äldre schippar om hur vi isade ned snibbarna och gick bärsärkagång med morsans syskrin när jag var yngre.

Men lugn nu läsare,ingen nål ska in i min dotters öron,här tar till ett annat artilljeri-pistolen.Erica satte sig på stolen tittade mig djupt i ögonen och frågade om den skjuter högt!

-Nä,du hör bara ett klick svarade jag.

-Hinner jag se örhängena då innan jag dör då

*asg*Ja det lär du göra,du behöver inte vara orolig.

När vi kom hem så berättade hon halvt springade ut i hallen när den ena efter den andre kom hem från skolan.-KOLLA IN MIG DÅ!! JAG HAR HÅL I ÖRONEN OCH ÖVERLEVDE!!

När pappa kom hem så blev han ju otroooligt avvis och sa att det glittrade något otroligt här hemma,vi behövde ju inte ha några lampor tända på hela kvällen.

Erica mös...

Vid läggdags frågar sambon om hon vill sova hos pappa i natt så han kan få beundra dom vackra hängena.Det gick hon med på.

Morgonen därefter vaknar hon till och frågar mig-

-Mamma,har pappa sovit något i natt??

-Ja det har han väl hurså?

-Nä,jag tänkte om han legat vaken hela natten och tittat på mina vackra örhängen. *asg* så nu lyder standardfrasen mellan far och dotter .

-Nämen vad är det som glittrar hela tiden är det Erica som kommer.

Ibörjan var det roligt och hon skrattade med men nu är det inte lika roligt längre märker jag,för nu ber hon honom att sluta innan han ens öppnat munnen.