SKITA TRÅKIG DAG IDAG

Därför blir det inget roligt att berätta,har ingen lust.

bla-bla-bla.....

Gå och köp dig ett liv Mia!!!!

TRÅKIGA TRÅKDAGEN

Har lovat Erica att sätta in bilder på hennes Mirabell (hennes uttryck)klänning som vi köpte på disneyland i paris.

TRÅKIG DAG

Jag sa ju att jag hade tråkigt...........

TRÅKIG DAG

Ilördags när Uffe kom så fick jag en fin bukett med blommor,sist kom han också med en bukett.Jag frågade om han inte kunde komma åtminstone varannan dag,för den gesten gillar jag.Så från och med nu så ligger han på min 5i topp lista.

Tack.

JAG HAR SÅÅ TRÅKIGT

Därför blir det bara tråkiga bilder idag.

Ilördags var min svägerska med sambo-svärfar och Uffe.S. här dom skulle kolla på sport-AP-TRÅKIGT!! Svägerskan i sin tur satt iaf. hundvakt åt bjässen på bild.

Jackie-Newfoundland.

Hunden som syns som en skugga är våran som försökte sig på en liten lördagsparning,tyvärr,för honom,är han för kort i rocken så han nådde knappt till Jackies knäled så han stod mest och studsa för att få komma till.

Hans min han hade under själva proceduren påminde mig starkt om jokern i batman,ett riktigt varggrin.Kunde inte få det på bild då han rörde sig som en reptil kring hennes stora hydda.

FAMILJENS KNÄPPGÖK

Sebastian är familjens komiker,han är det inte medvetet utan han bara är sån.

Igår vid maten berättade han en sak

-Mamma,en i min klass såg en liten kille peka finger åt en gammal gubbe,vet du vad gubben gjorde då??

-Nä

-Han gick fram och bröt lillfingret av killen.

Det skulle jag aldrig gjort...

-Nä,bra min son.

-Jag skulle brutit långfingret istället.

AGGE MED BARNEN

Här kommer då ÄNTLIGEN bilden jag lovade sätta in för TUSEN år sen på Agge jag skrivit mycket om och två av hennes tre barn.Dhani och Leon.

*SMACK*ÄLSKAR ER!!!!!!!!!!!

DET FINNS NÅGOT HÄR FÖRUTOM FAMILJEN

Hittade den här bilden på Erica när hon var nyfödd.Kunde inte låta bli att lägga in den.

Meningen var att hon var ett avslutat kapitel i barnaskaran,vi började med en flicka fick tre killar i mellan och sötkolan som slutkläm.Vi var nöjda men så ville ödet spela oss ett spratt-jag var gravid ovetandes i början av Theos graviditet eftersom jag inte hade några symtom,mensen kom när den skulle etc.Det ända som inte passade in var att jag blev så fruktansvärt åksjuk och yrsel.Då fick jag för mig att man kanske borde ta ett test. Det visade ett stort PLUS.Det är ju inte Theos fel att han fann mig.Men vill ändå påpeka att när testet visade plus så bokade jag en tid till gyn för att disskutera abort Vi pratade igenom olika alternativ som finns,jag ville käka piller så skötte kroppen resten.Läkaren sa då att han ville göra ett ultraljud först för att fastställa hur långt gången jag var...........Han tittade med stoora ögon på skärmen ,vred den åt mitt håll och sa:

-Det här är inget embryo det här är en bebis!!!

Om du ska göra en abort nu så får du käka piller så hjärtat avstannar och sen föda ut barnet.

-Föda ut ett dött barn menar du *här började jag tveka*

-Ja tyvärr,du har gått för långt,jag kan hjälpa dig med en remiss så kan vi genomföra det här så snabbt som möjligt.

Där och då var valet redan klart-jag skulle INTE föda fram ett dödfött barn-ALDRIG-

Tyvärr så ville ödet mig illa.....några månader senare fick jag genomlida det ändå.

Och har jag inte haft dåligt samvete tidigare så fick jag det då.

Att ha dom tidigare tankarna om abort i huvudet och att sen få gå igenom det jag inte ville.Det gör ont,så satans ont.

Nu går istället mina tankar inför denna mage,och nu när jag vet att moderkakan sitter felplacerad då den eventuellt täcker för förlossninskanalen lusläser jag mammapraktikan om ALLT som har med placent att göra och enligt den så står det att man blir inlagd och sängliggande och att barnet plockas ut i vecka 37.Risken finns att om vattnet går eller värkarna startar så kan placentan lossna och det kniper syretillförseln och man får ett dödfött barn.

Nu är man orolig ända fram till ultraljudet-5 maj-då får vi veta hur moderkakan brett ut sig.Med min vanliga otur så vet jag hur det slutar-i en begravning-

Rådvilla syskon som väntade på ett syskon en mamma som ligger inne sjuk och med ångest och en pappa som knyter ihop säcken kring familjen.

Nä nu får jag bubbla om något annat----------------------------

Ända sen vi flyttade in i huset för 8 år sen så har jag sett skuggor stryka omkring i hallen,ingen man ser men ändock.En gång när vi varit i Handen och jag precis skulle stoppa nyckeln i hålet så hörde vi hur en speldosa spelade inne i huset,den kan INTE sättas på av sig självt.Den fortsatte spela när jag kom in och titta på den.

Ungarna stod som frågetecken ?????

Igår kväll när jag låg i Linneas säng och glodde på TVn hade jag skjutit igen dörren,plötsligt ser jag hur den sakta sakta glider upp.Jag sätter mig spikrak upp i sängen och stirrar för att försäkra mig om att jag ser i syner-Men icke-Dörren fortsätter att öppnas.Då reser jag mig upp för att kolla vem av barnen det är men ingen finns där!!

I storarummet ligger sambon och han nekar till att ha varit vid dörren,ungarna sov och hunden likaså. *mysko*

Linnea säger att även hon har sett och hört något från hennes rum men hennes utlägg är så långa att man inte vet var sanningen börjar och fantasin tar vid.

Men *den* har ett stråk där det alltid är aktivitet och det är från Linneas rum ut i lilla hallen och in i sovrummet eller lekrummet.

När jag står och lagar mat kan jag se att någon passerar mig längst bort i hallen men jag hinner aldrig se VEM det är.Och då kan ungarna vara i samma rum som mig eller ute.Har ni läsare upplevt något så skriv så lägger jag ut det i kommentarerna för den som vill.

Kramar -Mia-

BILDER

Två ludna små,den ena tillhör min lillebror Anders och den andra tillhör min vän sussi,lystrar till zarek

BILDER

Igår premiär invigde vi våra grill,har haft möjlighet till hela vintern förvisso men just igår var det GRILLAR DAG

DÖDSTRÖTT

Jag är så trött att kroppen sover fast jag vet att jag är vaken.Dessutom är jag konstant förbannad-tvär förbannad på-allt-livet i allmänhet-mig själv i synnerhet.

Jag är inte så omtyckt här hemma just nu kan jag säga.

Mina moodswings åker bergochdalbana nonstop.

-Du bara gapar hela tiden.

-Du är bara arg hela tiden.

-Det går inte att prata med dig.Är meningar som studsar tillbaka till mig för ett litet psykbryt jag genomlider just nu.

Vilken känslig familj man har.

T.o.m hunden duckar.Fast han verkar känna att jag innerst inne är en snäll människa för maken till stalker finner jag ingenstans.Han är som ett plåster som vägrar lossna,lägger jag mig i sängen lägger han sig nedanför.

Går jag ner i pannrummet står han på översta trappsteget och glor ner med hängande öron och bekymmersrynka mellan ögonen.

Är jag i soffan så lägger han sig nedanför så när jag reser mig upp så trampar jag på honom.Går jag på toan så står han och puffar med nosen på dörren och säger jag ingenting så gnäller han.

Toan by the way-det är mitt andra hem,ett jäkla gissel det där.

Magen bökar och blåsan kommer i kläm och det är inte bara att sätta sig och fjöla,nehej du.

Man måste rätta magen efter blåsan så att säga,ibland sitter man och balanserar med ena stjärthalvan på ringen för att kunna lätta på trycket,ibland får man sitta framåtlutad för att minska trycket på blåsan så det funkar.

Dessutom så vet ALLA när Mia varit på toa för tårarna strömmar inte av snålhet eller så utan av ren lättnad tror jag *skratt*

Skämt åsido,ända sen jag var liten så kommer det tårar när jag varit på toa.Har jag hållt mig ett tag så blir det mer över till ögonen,oftast klarar jag mig med simmiga ögon.

Jag vet,det låter helt sjukt.Tydligen så "led" min moster av samma sak enligt min mamma.

Jag kommer ihåg ett tillfälle när jag kom ut från toan och var helt blarig på ögonen och morsan utbrister:

-Nää,nu får du ge dig Mia,du är så snål att du gråter när du skiiter.

Tack för den morsan!!!

Jag har det faan inte lätt kan jag tala om.Tänk hur jobbigt det är när man är sminkad och uppklädd och så står man i den där förbannade toakön,när man väl kommit fram och uträttat sitt ärende då är hela makeupen paj.

Och har man dessuton druckit så skiter man i att bättra på nyllet för man tycker plötsligt att man är skiit snygg.

Det fanns en kille som frågade mig en gång varför jag jämt bara hade ett öga sminkat,eller ibland mer färg på det ena än det andra.

Jag fann mig rätt snabbt kan jag säga,jag sa helt enkelt att jag inte ORKADE sminka klart för att det tog sån tid...????

Han gravade högt och länge och sa att han disskuterat saken med en kompis men att nu hade han ett svar.... *jag skäms*

Men jag kunde inte förmå mig att berätta som det var:

-Jag gråter när jag skiter,jag gråter när jag pinkar,näsan rinner och tårarna sprutar och har jag den minsta promillehöjning så är loppet kört!!

Jag kan som stolt moder säga att detta inte har gått i arv till mina avkommor

Något gott har jag iallafall lyckat bidra med i arvsmassan.

En annan grej som jag bidragit med,tyvärr måste jag tillägga,är temperament och svar på tal.

Den som är värst just nu är Linnea *kryper i kroppen*

Hennes moodswings påminner om mina och då är hon inte ens gravid.

Jag har försökt med allt,har t.o.m sagt till ALLA ungar att om dom gapar på det där sättet så kommer dom att skrämma bebisen när den kommer och då kommer den bli rädd för deras röster. *vilken psykopat*

Då fick jag till svar att då kommer bebisen att hata mig-MIG-för jag är den som skriker värst!!

Vid ett tilfälle när jag beklagade mig för mamma fick jag till svar:

-Ja där ser du vilket helvete jag fick stå ut med när du var liten.*????*

Vad hon inte förstår är att det är henne jag lärt mig av så i grund och botten så är ju allt hennes fel-egentligen-

Nä nu trycker det på blåsan IGEN,undrar vilken ställning som hjälper denna gång och hur mycket tårar som ska fällas på mina kinder.Jag måste kila.....

Ha det-Mia

GOTT OCH BLANDAT

Har inte haft lust att skriva alls.Har gjort en-EN- ansträngning!!

Jag har spanat in datan,det har jag men kilat iväg lika snabbt igen.

Rubriken lyder ju MIAS VARDAG/DRABBAD och ja höörnii en dag var min vardag som det första kortet visar-BILTVÄTT-Istappen fick jag se när jag skulle öppna dörren,stod i valet och kvalet-ska jag snärta till den eller låta den vara kvar så ungarna har något att göra.Beslutet fattat-knäppte en bild och tyckte mig se en kvinnokropp med ett ben bakåtsträckt som höll sig krampaktigt i stuprännan.*SNÄRT* sa det så föll hon *fniss*

Är det något man INTE kan snärta av är det min mage,den är stoor och större ska den bli.Jag har varit på Mvc-specialisten och fick berättat att dom ska göra ultraljud på moderkakan i v. 32.

-Är det för att hålla mig lugn eller något,frågade jag .

-Ja,dels det men din moderkaka sitter för lågt placerad vi måste kolla var den sitter så den inte växer över utgångshålet.

-Ja men jag skulle ju bli snittad,sa jag.

-NJA,vet inte hur det blir där heller,just nu för det är mycket som ska spela in.

Bebisens hälsa din hälsa,väga för och mot.

Vi vet inte om din kropp klarar ett snitt och vi vet inte om din kropp klarar en vanlig förlossning.

-???? OKEJ???? Ska jag hicka upp ungen då eller.

Detta möte var i början på förra veckan.Islutet alltså i fredags så träffade jag min ordinarie mvc-tant här i haninge hon tyckte att jag såg väldigt trött ut och tog upp som förslag att dom hade psykologer knutna till dom.

Om hon tog kontakt med dom och bad dom ringa mig skulle jag vilja träffa dom då??

-Nää,jag går hela cirkeln runt bland olika doktorer osv så jag orkar inte med en till.När ska jag hinna.

Ilördags morse vaknade jag och kände mig allmänt övergödd.

Som om graviditeten plusats på flera veckor under en natt.

Magen var såå tung,tyngden gick ner på insidan av låren hade även sammandragningar som kom var 4:e minut.Fick ringa sös förlossning.

Hon lät som en kempe fin jente men hon skulle ta upp allt jag sagt och berätta om Theo för hennes koordinitator.

-Ok !!!!!!!!!!! STOP det är väl förlossningen jag ringt va??

-Ja

-okej men du pratar om en koordinator såna har man väl i skogen när man orienterar typ nutidsorientering.

-Jo men den här är till för ett annat ändmål.

Jag kände mig inte bättrre i går heller så jag fick åka in,vi får se vad proverna visar.VILL INTE HA GBS-VILL INTE HA GBS.

Nu ska jag gå på toa och göra vad som andan faller mig in på.

Blir det nr.1 eller nr.2 *asg*

GRATTIS NANNE 10 ÅR

Vill först gratta min kille som fyllde 10 år i fredags-6 mars- Hajja vad tiden går fort.

Har inte skrivit något på en tid nu,har varit vääldigt låg och trött som faan.

Fick en räkning i lådan som inte gjorde mig piggare utan apledsen.

Förvisso visste jag att den skulle komma i sinom tid men inte att det skulle göra så ont att få den.

Theos första räkning angående gravvård.

Det gjorde RIKTIGT ont.

Berättade ingenting för sambon i fredags,dels för att Alexander fyllde år och sen för att hans mamma kom från Norrköping.

Jag bet ihop och inväntade rätt tillfälle.

Dagen efter körde han sin mamma till T-centralen för att åka hem igen och ringde hem för att fråga en grej....

Jag började störtböla och berättade om avin och sa att det känns som om vi ska betala för att våran son är död.

Knäpp tanke,men så känns det.

När han kom hem gav han mig en lång kram och sa att det var ju förväntat att den skulle komma och att vi fick se det som att räkningen är en försäkran om att det ALLTID är fint hos Theo.

Men jag kan ändå inte släppa tanken om att vi måste betala för våran olycka.

Usch,nu släpper jag det här för en stund.....

I morgon-tisdag-ska jag till Mvc- specialisten på sös,får se hur det går där..

Jag är rätt nyfiken på vem det är som bökar omkring i min kropp.

Tror att det är en liten lillebror för det verkar rätt fattigt med tjejer i gubbens pung.Kan man skriva så?? eller så är han allmänt snål och gniden.

Hur som helst så är jag inställd på att det kan gå åt helvete på ett eller annat sätt.Har därför lite svårt för att knyta band till magen för det gör mindre ont OM något inträffar.Har svårt för när barnen vill känna när deras syskon bökar omkring.Vill inte att dom ska knyta banden till bebisen.

Konstigt tänk där med.

Och är det en pojke så kanske jag får för mig att det blir som med Theo.

Och är det en flicka så blir det.....nytt!! kanske.

Nåväl,jag får prata med doktorn i morgon och höra hur hon ser på saken,hon kanske inte tycker att jag ska ta reda på könet.

Å andra sidan så kan dom ju heller inte neka mig när dom gör ett ultraljud och jag frågar vad det är.Eller kan och kan.Hon kan ju säga att bebisen ligger fel och att det inte syns.För nu är den ju stor så dom kan ju inte skylla på att det är för litet.

Hoppas jag klarar av att gå så länge som möjligt iallafall för dom kommer plocka ut filuren tidigare men HUR tidigt avgör min hälsa.

Jag har under alla mina graviditeter-förutom Theos konstigt nog-haft vad dom sa graviditets migrän,men när jag fick åka in till akuten häromsistens för att pulsen vägrade gå ner under två dygn och huvudet höll på att sprängas så fick jag förklarat att huvudvärken troligtvis kommer utav att hjärtat får jobba så hårt.Synd att det behövde gå 6 graviditeter innan det kom fram.Snabbt jobbat.

Nu har jag exempelvis ont så jag orkar inte sitta här längre men vill sända ett STORT TACK FÖR ALLA FINA ORD OCH DET STÖD NI HAR GETT MIG,DET KOMMER ALDRIG ATT FALLA I GLÖMSKA.

KRAM PÅ ER-

Mia med familj och bulle i ugnen.

OM NI GÅR IN PÅ JANUARI MÅNAD

SÅ FÅR NI LÄSA ETT INLÄGG JAG SKREV DÅ MEN HAFT SPARAT SOM UTKAST.TÄNKTE PUBLICERA DET NÄR JAG KÄNDE MIG REDO.

IDAG VAR JAG DET MEN TYVÄRR SÅ LAS DEN IN UNDER DEN MÅNAD JAG SKREV DEN OCH INTE UNDER DAGENS DATUM 2 MARS SOM JAG VILLE.LÄS OCH FÖRSTÅ INNAN KOMMENTARER INKOMMER.

TACK!!!

MAMMA SOM INTE HITTAR HEM

Antar att det är så här Erica ser mig i hennes ögon.

Vi satt i bilen och inväntade Alexander efter hans hockey träning.Jag satt fram,hon bakom mig.

-Vart bor vi på den här kartan mamma?

Jag visste vilken karta hon kollade på och sa att det är en karta över Björnö,vårat hus finns inte med där.

-Nähä,så du vet inte var vi bor??

-Jo,men inte där för våran gata finns inte med där.

Hon började bli rätt tröttsamt frågvis,själv satt jag och lyssnade med ett halvt öra och sa mest Mmm och ja när hon sa något.

-Vad heter det där vi bor då?

-Vi bor på ******** svarade jag.

-Vilket nummer då?

-16 suckade jag.

-Bra mamma du kan ju,då kan jag visa dig var vi bor så du hittar hem igen sa hon förnumstigt och sträckte fram en P-skiva och peka med sitt lilla finger...

-Precis HÄR bor vi mella dom där numbrena.

-Okej då kör vi dit svarade jag,det blir nog bra i slutändan.

Hem kommer vi alltid.

Och det gjorde vi också,,,konstigt nog *ler*

FÖRSTA RIKTIGA KRAMISEN

Så äntligen kom den första riktiga kramsnön.Ungarna goes wild in the snow.

Dom skulle rulla ihop en liten snögubbe men det slutade med en riktigt stor igloo.Fråga mig inte hur Alexander lyckades lyfta upp dom sista stora snöbollarna.Men ni ser ju själva hur hög den blev.Tyvärr-eller som vanligt-så blev den förstörd av småbröderna när inte storebror höll ett vakande öga.Kan säga att det var inga söta ord som flög ur munnen på Alexander när han gick ner till åkern för att leka.

Sebastian skyllde på William och vice versa.Så Nanne tog helt sonika en tumstock och gick för att mäta fotavtrycket på förödelsen,gick in och jämförde med smågrabbarnas dojjor.Slutligen blev det Sebastian som fick skit *asg*